Upplevelser och erfarenheter vid registrering av matdagbok hos kvinnor med anorexia nervosa - en kvalitativ studie

Abstract

Bakgrund Tidigare studier visar att öka kunskapen kring psykiska problem är förebyggande åtgärder mot psykisk ohälsa. En måltidsplan anses som ett hjälpmedel i behandlingen av anorexia nervosa då kontroll av mat och är viktigt. Grundlaget till en individanpassad måltidsplan fås oftast utifrån kostregistreringar som patienten själv antecknar. Syftet med masteruppgiften, som är en delstudie i STERK- pilotprojektet, är att beskriva och lyfta fram hur personer med anorexia nervosa upplever registrering av matdagbok då det saknas forskning kring ämnet. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem kvinnliga personer som har diagnostiserats med anorexia nervosa eller som nyligen tillfrisknat från sjukdomen. Intervjuerna präglades av en fenomenologisk syn och analyserades med en hermeneutisk tillnärmning då intresset var att beskriva och tolka fenomenet utefter respondenternas erfarenheter. Resultat Det framkom att respondenterna upplevde matdagboken på både gott och ont. Registreringen upplevdes som ett verktyg för att synliggöra hur verkligheten såg ut, däremot medförde det att fokus kring mat och kropp ökade. Matdagboken upplevdes omfattande att anteckna och gav lite plats för egna noteringar kring situationen maten förtärdes i, vilket uppfattades mindre bra. Slutsats Användningen utav matdagböcker i behandlingen av anorexia nervosa bör utvärderas mer. Det kan vara ett bra verktyg för att ge patienter en verklighetsbild hur situationen ser ut samt att den upplevs som en trygghet i vardagen för att få kontroll och översikt över matintaget. Registrering av matdagbok kan även intensifiera fokus kring mat och kropp. Upplevelsen att registrera mat kan påverkas utav tidigare erfarenheter med matdagbok samt varigheten av sjukdomen. Prekodade matdagböcker, utifrån ett deltagarperspektiv, är möjligtvis inte fördelaktigt om inte situationsdelen involveras.